Gårdagens envetna blåst gjorde att solen ömsom strålade in, eller så regnade det hysteriskt! Här är det en kort stunds uppehåll och utsikt från blombordet.
Alltid när hemresan börjar närma sej framträder allt mycket starkare och jag ser mej omkring och jag känner så starkt allt det jag kommer att sakna. Här är en liten nostalgisk hörna, med gamla foton, en pendelklocka som inte fungerar, samt en hel del annat som ibland åker fram...
Ovanför vedspisen hänger en del gamla redskap och kakformar:
Solen ligger lägre nu - den når fram till soffan - ett tecken på att hösten är i antågande. Här är min utsikt när jag sitter vid köksbordet, jag har full koll på det mesta...
Jag sparar på gamla frön - här några kapslar från min ryska vallmo, som hade såååå bråttom att veckla ut sej och blomma, nu återstår endast dessa torra kapslar. Och tallriken - ja, kantstött och väl använd, men jag tycker den är väldigt vacker, en liten assiett från Rörstrand, den kan gott få en funktion...
Näst sista dagen idag. Jag kommer att ägna den åt packning och slutfixning av allt, kanske hinner jag en sväng till skogen, där jag ju inte varit på hela långa sommaren. Sista dagen blir oftast hysterisk - då ska man ju hinna allt det där som man inte hann på hela sommaren...eller....?!Önskar er en riktigt skön och avkopplande helg!
9 kommentarer:
Å, jag vet hur det känns, precis, det där att ha en dag kvar på sommaren.. att flytta hem, vemodigt, men också lite skönt och mysigt. I år är det så himla annorlunda för oss, för nu flyttar vi inte hem, det känns som om sommaren blir väldigt mycket längre.. skönt.
Lycka till med flytten i morgon, och ha det så bra.
Jag kan verkligen förstå din känsla av uppbrott och avslut, vemodet som ligger i botten inför att lämna allt detta vackra och sköna. Men längtan är också en fin känsla, särskilt när den blir uppfylld, du kommer ju tillbaka med jämna mellanrum. Hösten är ju härlig på många sätt.
Mysiga bilder från torpet, och jag kan se dej sittandes i soffan med bälgaspelet i famnen och dra några "schyssta låtar".
Vi går tydligen om varandra telefonledes, försöker igen lite senare om inte du flänger runt och ska göra "lite till och så lite mer".
Och du, vilka fina loppisfynd, kvinnokraft i sin prydnad.
Många kramar så hörs vi. Birgitta
Jag förstår hur du har det. Det blir lite av ett avsked. Torpet ser ut att vara en vacker och rofylld plats att vara på. Om jag har rätt är ditt boende i stan också något av en skönhet!
Lycka till med flytten.
Kram Veronica
Du uttrycker dig så vackert på något sätt!
Hoppas att helgen blir fin!
Karm Bodil
Hej Lisa!
Jag förstår att du kommer att sakna ditt varckra torp. Vilka fina saker du hittade på loppisen.
Kram Frida
Tänk, jag noterade oxå solens låga strålar idag. Vad snabbt det går, höstens antåg.
Jag blir lite vemodig av ditt inlägg idag.
Själv har jag haft det så otroligt skönt och bra att jag nästan skäms plötsligt.
Vilket väldigt, väldigt fint stilleben du har med vallmons fröhus.
Jag gjorde girlanger till granen ett år av frökapslar. Det var nästan mer vallmofrö än granbarr i huset när julen var slut. :-)
Kram/I.
Avskedets stund närmar sig. Vi tar farväl av sommaren för den gången. Men vi gör det med lätt hjärta ändå. Hon kommer ju tillbaka.
Du skriver så vackert så man blir helt mjuk i hjärtat vännen.
Kram på dig där sitter i kökssoffan på torpet.
Synne.
Hoppas flytten hem till stan går bra, trots allt ;o) Jag har en utmärkelse till din på min blogg.
// Kram Mia
Hei.
Inne hos meg venter det en utmerkelse på deg!
Klem
Skicka en kommentar